Varje höst njuter vi av skönheten i höstfärgerna. Blandningen av rött, lila, orange och gult är resultatet av kemiska processer som äger rum i trädet när årstiderna ändras från sommar till vinter.
Under våren och sommaren har löven fungerat som fabriker där de flesta livsmedel som behövs för trädets tillväxt tillverkas. Denna mattillverkningsprocess äger rum i bladet i många celler som innehåller klorofyll, vilket ger bladet dess gröna färg. Denna extraordinära kemikalie absorberar från solljus den energi som används för att omvandla koldioxid och vatten till kolhydrater, såsom socker och stärkelse.
Tillsammans med det gröna pigmentet finns även gula till orange pigment, karotener och xantofyllpigment som till exempel ger den orange färgen till en morot. Större delen av året är dessa färger maskerade av stora mängder grön färg.
Klorofyll bryts ner
Men på hösten, på grund av förändringar i dagsljuslängden och förändringar i temperatur, stoppar löven sin mattillverkningsprocess. Klorofyllet bryts ner, den gröna färgen försvinner och de gula till orange färgerna blir synliga och ger löven en del av sin höstprakt.
Samtidigt kan andra kemiska förändringar inträffa, som bildar ytterligare färger genom utveckling av röda antocyaninpigment. Vissa av dessa kemiska blandningar ger upphov till de rödaktiga och lila höstfärgerna hos träd som kornel och sumacs, medan andra ger sockerlönnen dess lysande orangea färg.
Höstens lövverk hos vissa träd visar bara gula färger. Andra, som många ekar, visar mestadels bruna färger. Alla dessa färger beror på blandningen av olika mängder av klorofyllrester och andra pigment i bladet under höstsäsongen.
Andra förändringar äger rum
När höstfärgerna dyker upp sker andra förändringar. Vid den punkt där bladets stam är fäst vid trädet utvecklas ett speciellt lager av celler och skär gradvis av vävnaderna som stöder bladet. Samtidigt förseglar trädet snittet, så att när bladet till slut blåser av av vinden eller faller på grund av sin egen vikt, lämnar det efter sig ett lövärr.
De flesta av de bredbladiga träden i norr fäller sina löv på hösten. Däremot kan de döda bruna bladen på ekarna och några andra arter stanna kvar på trädet tills tillväxten börjar igen på våren. I söder, där vintrarna är mildare, är några av de bredbladiga träden vintergröna; det vill säga att löven stannar på träden under vintern och behåller sin gröna färg.
Bara vissa träd tappar sina löv
De flesta barrträden – tallar, granar, hemlocks, cedrar, etc. – är vintergröna i både norr och söder. De nål- eller fjälliknande bladen förblir gröna eller grönaktiga året runt, och enskilda blad kan sitta kvar i två till fyra eller ibland ännu fler år.
Vädret påverkar färgintensiteten
Temperatur, ljus och vattentillförsel har inflytande på graden och varaktigheten av höstfärgen. Låga temperaturer över fryspunkten kommer att gynna antocyaninbildning som producerar ljusa röda färger i lönnar. Tidig frost kommer dock att försvaga den lysande röda färgen. Regniga och/eller mulna dagar tenderar att öka intensiteten i höstfärgerna. Den bästa tiden att njuta av höstfärgerna skulle vara en klar, torr och sval (inte iskall) dag.
Njut av färgerna, den förekommer bara under en kort period varje höst!
Hej höst!
